Diabetes är en av våra allvarligaste sjukdomar som inte får så stor uppmärksamhet i samhället trots att den är dödlig och ständigt skördar många offer. Det finns två huvudtyper av diabetes, typ 1 och typ 2. Det är egentligen två helt skilda sjukdomar som kan förvirra även vården. Diabetes typ 1 är den allvarligaste formen. Det är en autoimmun sjukdom där kroppen helt slutat producera insulin. Vid typ 2 har kroppen fortfarande egen produktion men den räcker inte till för den livsstil man lever. Typ 2 kan därför kallas en livsstilsrelaterad sjukdom medan det idag inte finns någon kunskap om vad som orsakar diabetes typ 1. Med diabetes typ 2 kan du genom ändrade mat och motionsvanor kontrollera din diabetes helt utan medicin men många behöver även medicinsk hjälp i form av tabletter och i vissa fall sprutor. Typ 2 är den form som också kan kallas åldersdiabetes eller graviditetsdiabetes.
Varför får man diabetes?
Ingen kan idag svara på varför man får diabetes typ 1. Det forskas kring ämnet men diabetes får väldigt små anslag till forskning i jämförelse med exempelvis cancer trots att fler dör av sin diabetes än av cancer och många cancerformer kan idag botas. Ingen med diabetes kan idag botas utan det är en sjukdom du får leva med hela livet. Det forskas mycket för att skapa kunskap i samhället om just diabetes eftersom det är en sjukdom som kräver kunskap från allmänheten för att kunna hjälpa en person som kanske svimmar på gatan p.g.a sin diabetes. Då behöver folk veta hur det ska hanteras för att personen ska överleva. den första diabetsgalan i Sverige kommer att sändas den 14 november på Världsdiabetesdagen. Den ska hjälpa till att synliggöra denna allvarliga och dödliga sjukdom för att hjälpa alla de som idag lever med sjukdomen och förhoppningsvis samla in pengar till forskning. Alla som lever med diabetes har en gemensam önskan och det är att det ska komma ett botemedel. Innan galan kommer det även sändas en programserie om sjukdomen som ska hjälpa till att öka förståelsen för sjukdomen.
Vad är diabetes?
När man lever med diabetes typ 1 gäller det att hålla kontroll så att blodsockret inte blir för högt eller för lågt. Ett normalt blodsocker ligger mellan 4 och 8. När man har diabetes kan kroppen inte styra detta själv som det gör hos en frisk människa. När en människa med diabetes äter exempelvis en macka måste denne först tillsätta insulin manuellt i form av spruta eller med en insulinpump. På en frisk människa sker detta automatiskt i kroppen där bukspottskörteln känner av och doserar exakt vad som behövs. Att dosera rätt för en diabetiker är inte helt enkelt då det behöver räknas på vad man ska äta och vad det innehåller i kolhydrater. Till det behöver man också ha koll på hur mycket ens kropp behöver för just det antalet kolhydrater innan man doserar. här handlar det om otrolig precision för att få det rätt. Man ska även ha klart för sig att det är inte bara vad man äter som styr blodsockret utan det påverkas även av motion, sömn, infektioner och hormoner.
