Antibiotikaresistens – nu och då

 

 

När vi talar om antibiotika i dagligt tal numera åsyftas vanligen läkemedlet som verkar mot bakterier. Det handlar om såväl naturliga som syntetiskt framställda ämnen som används för att läka kroppen när den har blivit attackerad av Superbug infection questions as multidrug resistant bacteria or MRSA medical healthcare concept and antimicrobial resistance health risk symbol as a three dimensional illustration of bacterium infection inside shaped as a question mark.skadliga bakterier. Antibiotika har under 1900-talet varit den allra mest framgångsrika upptäckten och räddat miljoner människoliv genom åren. Ännu fler har fått smärtlindring och förbättrade livsutsikter tack vare antibiotika. Nu ställs dock människosläktet inför en stor utmaning. Det kommer nämligen allt fler rapporter om antibiotikaresistens som riskerar att förta de positiva effekterna och – i slutändan – leda till fler epidemier.

När penicillin och annan antibiotika först upptäcktes under 1940-talet skedde en frikostig utskrivning av läkemedlet. Läkare upptäckte att antibiotika kunde bota en rad olika åkommor hos patienter genom att de intog en dos av medlet. Det innebar också att patienter enkelt kunde få tag på antibiotika receptfritt genom att förklara vad de hade problem med. Först ansågs det vara ett stort positivt steg i medicinhistorien – men snart skulle forskarna upptäcka problem med den frikostiga utskrivningen. De hade nämligen snabbt upptäckt att bakterierna hittade nya sätt att utvecklas på och på så sätt undvika att dödas av antibiotikan.

Antibiotikaresistensen är ett globalt problem såtillvida att bakterierna inte tar hänsyn till landsgränser eller nationalitet när de angriper sitt mål. På så sätt kan i teorin vem som helst bli utsatt för antibiotikaresistensens hemska konsekvenser när medicinen slutar att göra sitt jobb. I praktiken finns det dock vissa delar av världen som är särskilt utsatta. Det är framförallt i fattigare länder med hög andel människor som lever under sämre materiella omständigheter som antibiotikaresistensen riskerar att bli som allra mest brutal. Här finns det fler sjukdomar som behöver behandlas med antibiotika – och som kan leda till dödliga smittutbrott.

För att komma tillrätta med problemet har många länder runt om i världen, däribland Sverige, valt att ha särskilda riktlinjer när det kommer till antibiotika. Det innebär bland annat en noggrann övervakning av eventuell antibiotikaresistens för att snabbt kunna komma med passande insatser och åtgärder om en sådan utveckling upptäcks. Dessutom har läkare uppmanats att vara striktare när det kommer till utskrivning av antibiotika. Naturligtvis får patienter i nöd fortfarande tillgång till det, men andra kan få prova på en alternativ behandlingsmetod.

Leave a Reply